Hösten 2005 skaffade vi webkamera och precis som vilken fjortonåring som helst kunde jag sitta flera timmar och ta egobilder. Spännande. Överlag var jag också sådär lite trasig och vilse som fjortonåringar är. Mitt hår var brunfärgat bara för att fly tråkigt råttblont.



Varje lov bosatte sig jag och min bästa vän Elin i deras lägenhet i Stockholm. Mestadels shoppade vi, spelade plump, gick på bio och pratade extra bred skånska för att reta nollåttorna.



Såhär såg jag ut i sjuan eller åttan någongång. Mitt hår var ganska långt men en rastlös natt klippte min vän av det.



Sedan bestämde jag mig för att det fick vara nog med brunt och försökte bleka tillbaka min naturliga hårfärg.



Istället blev det rättså kycklinggult men det fanns så mycket andra mer väsentliga saker såsom sommar och Hej Hej Sommar i hemstaden att tänka på (också obligatoriska taggklippningen vid örat som var modern för tillfället).



Lagom till nyår var mitt hår ändå ganska naturligt igen och jag bestämde mig för att låta alla taggar och uppklipp växa ut en gång för alla!





Ändå blev det så att jag klippte lugg förr eller senare. Fast det är ju verkligen ingenting jag ångrar!!!



Därefter växte det sig lååååååååångt.



På sommaren var det ännu längre och nu fanns det överhuvudtaget ingenting som kunde påvisa att det en gång varit färgat.



Men så kunde vi ju promt inte ha det så då blev jag brunhårig för andra gången i mitt liv lagom till skolstarten på Apelryd.






Runt jul krävde jag förändring och då blev luggen och längden kortare.



När sommaren sedan komn med festvalpepp och brunbrända ben samlade jag tillräckligt mod för att bli rödhårig. Det tog tre blekningar, en burk askblont och en burk bärnstensrött. Tjusigt!!!



Precis såhär ser jag ut ikväll; sittandes på precis samma plats som för fem år sedan. Och det märkligaste är väl ändå att jag inte ser ut att ha åldrats en dag!!

Hjärtat hoppar jämfota av lycka då det bjuds på semlor under vävlektionen, men sådant behövs när eftermiddagarna sedan fylls av engelskaarbeten, knapphålssömnad och inlärning av snuskiga repliker på spanska. Allt jag drömmer om är grönt gräs och vår altan som snart måste drunkna i bländande solsken. Annars håller jag fokus på fredagen med tacos och hemfärd och en månads hemvistelse med uppassning och sy-sy-sy för en gångs-jäkla-skull. Vi ses förmodligen inte förrän till helgen, för jag har inte riktigt tid med det här nu.

Flickan bakom den här bloggen utmanade mig (eller ja, det var egentligen någon annan grej än en utmaning men jag förstod inte riktigt så jag hittar på lite eget)

I alla fall innebär det det här:

- kopiera utmaningen på din blogg.

Ibland är det helt enkelt mycket roligare att göra sig fin i håret än att sy krångliga knapphål.

Eftersom jag verkligen anstränger mig för att vara sanslöst effektiv nu för tiden har jag nästan hunnit sy klart ovanstående tröja som egentligen ska vara klart först på fredag. Bra!!!

Fredagskvällen ägnade jag åt att besöka min ena sambos verkliga hem för första gången, vilket ju är lite roligt. Hennes föräldrar passade upp oss med mat och sötsaker medan vi mest tog det lugnt efter veckans plugg.





Precis innan vi somnade spelade vi Harry Potter-spelet som är baserat på den första boken och innefattar massvis av frågor som endast kan besvaras av sanna nördar. Vi tillhörde inte riktigt den kategorin.

Snö-snö-snö! Imorse åkte vi pulka på idrotten vilket såklart var förbaskat kul, men nu håller vi oss inomhus för att sy.

Precis som Sandra avgudar jag också Carbonara, och eftersom det är snabbt & enkelt att laga inmunderas det superofta. Nu tänkte jag berätta hur jag gör (receptet är för en person, om man vill ha till flera kan man bara dubblera eller tripplera eller så):

ETT: Koka spaghetti samtidigt som du steker lagom mängd vegetarisk bacon. I slutet av stekningen slänger man i lite finhackad vitlök.

TVÅ: Rör ihop ett ägg, en skvätt grädde/mjölk samt valfri ost, lite beroende på vilken man har hemma. Ett hett tips är Philadelphia som ger mjuk & fin smak!

TRE: Häll vitlöksbaconen samt äggblandningen över pastan och rör runt snabbt-snabbt så att allt blir rörigt & makalöst gott. Addera valfritt tillbehör, svartpeppra och ät!

Från femåringen: förhoppningsvis förvånar fucking februari.